Som vanligt borde ju ha lärt mig vid det här laget kan man tycka!!!

ACCEPTERA alla för den dom är och tro på att människan gör sitt bästa ut efter förmågan de sitter på! Jag gör alltid mitt bästa och skulle medveten aldrig göra något för att såra eller skada någon medvetet! 

Jag gör alltid det jag tror är bäst just då sen blir det inte alltid rätt då jag inte är perfekt och inte heller ofelbar.. jag kämpar varje dag med att acceptera att jag inte kan göra mer än mitt bästa och att det är okej att göra fel ibland för att man lär sig av sina misstag! Men processen är lång  att komma dit där man inte faller tillbaka i gamla känslor igen när jag ändå sen  jag började skolan fått höra att jag är fel...  jag jobbar varje dag på att acceptera mig själv och att jag duger som jag är och att mitt bästa är tillräckligt.. Men när jag ständigt  blir bortvald, utbytt, hålld utanför mm så är det svårt att fortsätta tro på det jag ständigt jobbar på de jag hela tiden kämpar för att acceptera hos mig själv... 

Jag tar mig igenom detta också men när man tror att man äntligen hittar någonstans där man kände att man passade så bra och man kände att shit detta är nog kanske platsen jag letat efter större delen av mitt liv. Och man inser att  det inte alls är fallet och att jag öven här var lika utbytbar här som på alla andra platser jag passerat i livet. Jag trodde det räckte med att vara duktig och försöka ligga ett steg före genom att vara organiserad och ha kontroll osv men akk så fel jag hade som vanligt....

Allmänt, En vanlig dag, Mående | |
Upp