Bokstavskombon

Ett nytt försök att skriva blogg.. om livet, om sjukdomarna, föreningarna, myndigheter, bilar mm allt som förekommer i ett liv som sjuk, när man har flera diagnoser som beträder våran familj. Bokstäverna berör vår familj på olika sätt i olika tid. Våra anpassningar för att få vårat familjeliv att fungera men också kampen man ständigt har med alla myndigheter och bland människor som saknar kunskap om olika kombinationer av bokstäver.. Mina huvuddiagnoser är EDS Ehler-Danlos Syndrom en bindvävsdefekt som gör att ledarna glider/hoppar ur led och musklerna jobbar i överflöd ständigt. Vilket i sin tur skapar trötthet och som senare även kan slå över i former där man blir orkeslös. Jag har diagnosen fibromyalgi, adhd, psoriasis, utmattningssyndrom, utbränd, dyxelesi men störst av allt så lider jag av envishet!.

nu har mitt tangentbord kommit

jag är så glad äntligen kan jag skriva på den istället för mobilen det är en sån befrielse att kunna ligga i soffan och ha en stor skärm att skriva på..  

 Eftersom att min stora tös har börjat intressera sig för sminkoch sminka sig.. även att färga håret och mode mm är så glad att hon har bättre stil äm jag hade i den ålder jag hade verkligen inget intresse alls...  men min stora tjej både har koll och är duktig på att sminka sig. det blir ofta både neutrallt och lagom inte så där överdrivet som de brukar kunna bli när mini tonåringar börjar sin smink karriär..
glad att jag uppfostrat en sån kloktjej som inser att det inte handlar om the more the merrier... utan att det handlar om att det ska se naturligt ut... även om man vill ha lite färg....
Jag har lovat P att jag ska hjälpa henne med håret sendels ljusa upp det nån nyans och så färga hennes toppar rosa så det verkligen syns då hennes lila toppar bara blev halvdant... så idag fixar vi till det så hon blir nöjd ordentligt. lite ledsen över att hon är ledsen över att några barn i skolan menar på att hennes hår är fult för att hormonerna gör att håret blivit mörkare... så vi gör det lite ljusare då så kanske hon mår bättre i sig själv i alla fall...  så ledsen för att jag inte kan ta hennes ångest och oro över allt så hon slapp... 

I kök och badrum har vi i alla fall fått städat i dag efter de två mindre minime... 
så det är väl bra i alla fall...  hade tänkt att jag skulle baka lite i dag men tror jag får skippa det då de små har tagit slut på allt socker...  så får väl bli nästa vecka istället...  ja jag är arg på de små men orkar inte tänka mer på det då jag är så¨uppgiven över deras beteetende att hade det inte varit för att jag vet att det inte hjälper att ge upp utan att de bara blir värre så det är bara bita ihop och köra på... 

Påtal om att vara uppgiven igår var jag mer än uppgiven när vi inte fick upp bilen trots en massa försök.. MEN idag så tog jag vetekudden la mot dörren och tryckte den varm emot och efter det så gick bilen att låsa upp igen... så nu får vi upp vår bil igen tack och lov... denna familj blir ännu mer handikappad utan bil då jag aldrig litar på att få med mig den mellersta på en bus om han skulle vara på sitt vanliga humör.. än mindre om han skulle vara på dåligt humör... då finns det mer risk at det blir en buss olycka för att han springer framför bussen eller sätter sig fram för att han bestämt sig för det... osv... så vi är tvunget bilburna när vi ska ha med den mellersta skulle aldrig utsätta mig för det... 
eller honom heller för den delen, behöver ju inte skapa situationer där jag vet att det är som att bädda för misslyckande...  då barnen blev hemma i dag pga bilen och att de verkar som att C är sämre igen och w kanske också lutar åt förkyld så blev det inget tvätt i tvättstugan heller... funderar dock på att kolla de jag tvätta igår och se om nått är torrt och så tvätta det som går hemma idag med även om de inte minskar lika mycket som om jag gått till tvättstugan men det minskar i alla fall..  försöker se de lilla i alla fall kan inte låta bli.. jag är ju egentligen en positiv och glad person... det har jag alltid varit och kommer antagligen alltid vara bara det att jag haft en djupsvacka där jag mått dåligt och varit ledsen nog för flera personer... jag önskar att jag kunde ändra mitt sinnes läge och bara må bra men de är inte så enkelt när man mår dåligt och inga antidepressiva funkar... 

nu ska jag ut och jaga barn som inte vet hur man uppför sig och vägrar lyssna för att denne har bestämt sig för att göra annat.. på återseende... 
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: