Aja i morgon ska jag i alla fall försöka lyssna på Viktor Frisk min superkraft Adhd jag har börjat och jag blir lika glad varje gång jag hör han läsa sin bok. Gillar många av hans sätt att beskriva saker på. Och främst hur han slår dö på alla myter. Fantastiskt hur de kan låta så enkelt när en annan blir alldeles matt bara av att tänka adhd just nu.. kanske pga av maken eller kanske pga sonen men mest troligt för att jag själv känner att jag tappat alla mina verktyg och att dotterns adhd gått så långt att hon har sån ångest att hon helst skulle vilja ha mamma som en amulett kring halsen som alltid vägleder henne rätt för att hon är så rädd att göra fel trots att hon vet att hon får göra som hon gör. T.ex. hon oroar sig över att hon måste umgås med vänner efter skolan fast hon känner att de räcker med att umgås i skolan... hon känner också att hon måste klä sig som alla andra fast hon helst bara vill gå i svart osv.. det är svårt att förstå om man själv inte känner så men för henne tar det upp nästan all hennes lediga tid. Hon frågar ofta mamma är jag konstig för att jag tycker/ eller gör som jag gör? Mitt svar är självklart nej men stackare att behöva känna så jämt att känna att hon inte får känna som hon gör..
hon kan även fråga om hon får vara arg.. och ja i det här hemmet får man känna och även uttrycka sina känslor så länge man inte tar ut de på andra. Då får man snällt be om ursäkt..
Och vi kan snart börja kalla oss för familjen zombia i stället för Zyrenia då alla verkar ha mer eller mindre sömnproblem.
Lillan vaknar 3-4 ggr per natt.. den mellersta tar timmar på sig att somna och den stora både vaknar på nätterna och har svårt att somna och både maken och jag är vakna tilö sent in på natten om vi inte somnar samtidigt som barnen... så ja alla har sömnstörningar på ett eller annat sätt...
Tur att min kropp kan luras till att den sovit mer än den har för att jag ligger ner och vilar i alla fall... vilket även barnen måste för att få vilan även om sömnen tryter.
Jag sov doxk som en stock när jag gick på elvansen så hoppas verkligen jag kan få ner blodtrycket så jag kan få börja igen... tänk jag som alltid hävdat att jag klarar mig utan... men va är det man säger man saknar inte båset förrän båset är tomt... ingen medicin ingen struktur och ingen ordning.. tillsammans med de försvinner även sömnen..
Ska dock vila mina blå nu och försöka fokusera alla tankar genom att se på insidan ögonlocken en stund ihop om att få ett par timmars sömn i alla fall..