Då borde det ju alltid ha funnits nån som skulle kunna tänka sig umgås med mig när jag så helst önskade de.. framför allt tror jag att en stor bit av min tomhet skulle fyllas då jag tror att de är tvillingen som saknas... jag må kanske vaea alldeles för analysera för mycket och spekulera lite väl mycket i vissa lägen men så här är det.. jag missunnar ingen något MEN jag önskar att jag med fick uppleva en viss del av sakerna.. Alla ser så lyckliga ut och att jag känner mig mindre lyckligt lottad som oftast inte har en given plats, säte etc... jag har en stor önskan och saknade känsla av tillhörighet...
Hade min tvilling överlevt och födda tillsammans kandke det hela hade varit annorlunda eller också inte de lär vi aldrig få veta... jag önskar bara att jag kunde på något sätt kunde få slippa känna saknaden och tomrummet som jag känner ständigt...
Eller så kanske jag har för höga krav helt enkelt man får inte länka så mycket som jag gör. Eller känna efter så mycket...
Jag känner hur som helst glädje för att de verkar som att de allra flesta i bekantskapskretsen faktiskt hade en underbar och mysig nyår och fick träffa sina nära och kära. Men framför allt så verkar alla nöjda.. och det är huvudsaken oavsett hur man firar...
Mitt nyår blev ju faktiskt bättre än jag trodde då jag trodde jag skulle sitta själ. Med barnen.. men maken var faktiskt vaken hela Dan och hör och häpna i dag är han också uppe... trots att han på sig i morse... kanske kanske är de på väg åt ett annat håll än tidigare..
Dessutom känns väl allt bättre i dag för att jag försöker använda min kreaktivitet dock bråkar overlock maskinen som pip men känner mig ändå road med tanke på att jag gillar att försöka lösa saker och lära mig något nytt...