ja jag är öppen och ärlig med dem jag varit tvungen att prata med och här på bloggen och resten har jag mesta dels insolerat mig från... jag orkar inte nån drama, jag orkar heller inte höra Mähe varför då och förklara igen därför väljer jag att inte svara, jag väljer att inte ta kontakt mm. för jag orkar seriöst inte förklara fler gånger jag orkar inte försvara socialens beslut eller förklara vad vi hafe att välja på eller att förklara hur de går till eller inte går till... mm så väljer att ge infon öppet...
jag väljer också att dela hur jag känner kring det hela främst att jag känner att vi redan förlorat detta eftersom att socialen tagit beslut på antaganden nu.. räcker ju med att en av personalen och jaginte går ihop.. att några av personalen inte har koll på hur npf fungerar eller att de inte går ihop med maken och det är kört eftersom att det inte är fakta de beslutar på utan antagande...
så är man ju själv med..om man upptäcker att en person som man själv inte tycker om eller inte gillar av olika anledningar så inte pratar man om vad denne gör utan då tänker man ju för de mesta ja det förvånar mig ju inte.....
inte det minsta.... och likadant försöker man ju inte att ställa allt till rätta... man kanske förösker sysselsätta sig med annat eller på annat sätt välja annat att göra för att slippa hamna i konflikt eller ens vara i närheten oavsett hur profficionell man borde vara. föräldrar som inte gillar läraren går ju direkt till rektorn med sina klagomål och inte till läraren...
familjebehandare de anser att man ska låta syskonen slåss, att min make är den exemplariska föräldern och att jag är självupptagen och egocentrisk...
jag vet inte hur jag uppfattas av andra men kan ju berätta hur mina dagar ser ut för de mesta och att jag inte varit hos min sjukgymnast på ett år nu, att jag inte åker in alla de gånger jag kanske skulle behöva eftersom att jag ser att barnen har större behov. Att jag behövs mer hemma, att tiden inte räcker till för att boka in sjukgynasten med och förflytta mig över hela stan och tillbaka med våran enda bil utan då har jag valt att låta bli. Och åker jag in till akuten så behövs de planeras och fixas runt omkring. och det kräver att både maken och barnen samspelar med mig istället är de mycket lättare att avstå sjukgymnasten och att inte åka in över något som brukar ge sig och ställa till problem.
men ja de finns ju alltid många olika sätt att se sånt på men egoistisk är inte ett av sätten enligt mig. men men egocentrisk som jag är så har jag garanterat fel om min uppfattning
men de jag inte ser är nig hur man som familjebehandlare ens får göra så... ?! eller hur de tror att alla mäniskor bara så där ska lita på dem!? jag litar inte på nån förrän mottsatsen är bevisad att jag faktiskt kan lita på dem... väldigt få människor ger andra skäl till att faktikst lita på dem. än mindre att man kan lita på dem helt avsett vad så ärligt talat så litar jag inte på männikskor
men jag vet ju att jag inte alls är varken bättre eller sämre än andra på det men jag kanske lägger mina förväntningar lite mer realistiskt eftersom att jag blivit bränd så många ggr att jag lärt mig den hårdavägen då man ljuger får man konsekvenser och håller man inte vad man lovar ja då är det samma där...
men är så less på att inte få de tillbaks...
nu är det de sista på maten och sen blir de återigeb en tidig kväll.. med täcket över huvidet, telefonen på ljidlös och bara vara utan nånting .. sen får vi väl se vart allt tar vägen är inte alls så säker på att vi gör rätt val som utsätter oss för detta alls
8 veckor inlåsta för övervakning inga kompisar som planerar ordentligt för barnen att leka med.. och att sen kandke förlora sina föräldrar ändå eftersom allt annat är ljug så varför skulle detta vara annorlunda!?
kag känner redan nu hur de kryper i nacken på mig och ångesten eskalera förstå då när man väl ska in i huset.... nä usch..