förlåt era stackare här blir det sällan några längre uppdaterade inlägg regelbundet längre.... allt för att försöka undvika mig själv mina egna tankar i ett skraltit försök att undvika att göra det enda vettiga när ens barn är placerade!!! ja alltså bryta ihop... okej jag bryter inte ihop mentalt och inte fysiskt heller och ju mer jag tänker på det vore det det enda vettiga att göra egentligen det är inte vettigt att stå upp det är inte vettigt att ens andas ärligt talat!!
men lugn jag tänker andas och jag är inte nedbruten men att få sina barn lvuade har gjort mig ännu mer säker på att jag skaffade inte barn för att ha barnvakt till dem inye heller skaffade jag barn för att fortsätta leva som innan! jag skaffade barn för att jag ville utvecklas med dem och leva med dem!
att se sitt barn växa upp och se dem ta vettiga beslut baserade på vad man själv har lärt dem att de tar sig an utmaningar i livet där de tack vare våran uppfostran klarar av att göra sina val och därefter stå för sina val. det är så häftigt!! när min 12 åring säger mamma ärligt talat dem som inte bryr sig om mig och visar det dem är verkligen inte värt att lägga ner tid på. då läser jag hellre en bok! då blir man stolt DET tog mig 27 år innan jag sa till mig själv och faktiskt trodde på mig hon är 12!! fattar ni va häftigt de är att jag har lärt henne att lyckas ta skit sopa av sig det och känna sig bekväm att plocka upp en bok istället för att fortsätta låta sig behandlas som skit fortfarande bara för att hon ska ha någon!!
självklart är vänner viktiga men inte så pass viktiga att en själv är mindre viktig! att ta hand om sig själv är faktiskt viktigare i det fallet! för ingen tackar dig den dagen du blir lämnad själv och du först måste lära känna dina spillror och sen ska du försöka plocka ihop spillrorna till något helt som inte ens finns eftersom att du aldrig varit dig själv då du alltid dansat efter andras pipor eller alltid varit någon du tror att du bör vara för att passa in någonstans.. I HAVE NEWS FOR YOU!! om du inte själv vet vart du passar in, kommer ingen annan heller veta det! men om du är du och vet vart du alltid har en plats blir det mycket lättare att plocka ihop spillrorna och få en helhet igen. det tar inte lika lång tid att reda sig och inte heller blir de lika djupa ärr.. sen sårar vissa saker mer än andra helt klart men när man vet vem man är så står man pall för de mesta även om man ibland faller för att behöva resa sig igen!.