Bokstavskombon

Ett nytt försök att skriva blogg.. om livet, om sjukdomarna, föreningarna, myndigheter, bilar mm allt som förekommer i ett liv som sjuk, när man har flera diagnoser som beträder våran familj. Bokstäverna berör vår familj på olika sätt i olika tid. Våra anpassningar för att få vårat familjeliv att fungera men också kampen man ständigt har med alla myndigheter och bland människor som saknar kunskap om olika kombinationer av bokstäver.. Mina huvuddiagnoser är EDS Ehler-Danlos Syndrom en bindvävsdefekt som gör att ledarna glider/hoppar ur led och musklerna jobbar i överflöd ständigt. Vilket i sin tur skapar trötthet och som senare även kan slå över i former där man blir orkeslös. Jag har diagnosen fibromyalgi, adhd, psoriasis, utmattningssyndrom, utbränd, dyxelesi men störst av allt så lider jag av envishet!.

älskar stjärntecken

kanske därför detta är en av de få saker jag lyckas motivera mig till... 



den är inte klar men tillslut så!! 

min tavla mina pärlor många pärlor är det

 denna ska bli inramad den nedersta bilden till höger är så långt jag kommit.. 
den över är bilden som den var innan jag började denna gång... 
och den vänstra bilden är hur bilden borde bli ungefär... 

när jag är klar så ska den in i en ram och upp på väggen!  jag är fast besluten att jag ska göra den till mig!!! sällan jag gör något för min egen skull men denna är både köpt till mig och den blir gjord för mig!!! jag önskar jag vore mer tålmodig och motiverad utifrån att jag vill ha den klar men vet att med min bristande motiverande att göra något för min egen räkning utan att få dåligt samvete så har jag ändå jobbat på snabbt!! bara  lite drygt en tredjedel kvar trots att jag knappt hållt på 2 månader om ens de.. aktivt max 2 veckor.. 

jag må ha kommit långt med sanningar och lögner men finns ju helt andra bitar som jag har större svårigheter i!!  som att göra saker för mig själv och även kunna motivera för det utan att använda de kända klyschorna.. 

men en dag tar jag mig dit med jag är övertygad att jag tar mig dit med.. måste bara hitta min väg dit! 

jag har valt att inte blogga ett tag

 detta är pga att vi bott 8 ellee till och med 9 veckor på ett utredningshem! det blev med ett mindre bra slut på den vistelsen då allt slog it i att varken hemmet eller soc som enbart gick på hemmets linje!!! vi fick inte ens förklara att vi t.ex pratade med dottern på rummet och inte bland folk på hennes begäran, eller att det finns inte en enda gång jag inte hört eller sett barnen under vistelsen när jag borde ha gjort de trots de säger de att jag är självupptagen och att jag fastnar i mitt. trots att jag slutade virka,pyssla, jag bloggade inte och jag hade knappt telefonen på mig under dessa veckor... jag valde också att inte ens prata i telefon med någon annan än psykologen för sonens utrednings skull... i övrigt så hörde jag inte av mig till familj eller vänner heller. alltså jag hade ingenting som var endast mitt under den tiden...  

de menade på att de var så smutsigt att de var sanitärt men både maken (som förövrigt helst inte vill ha en pinal framme och helst ha dammsugna och torkade golv varje dag)  tyckte inte ens det... ja det stod påsar med rena kläder i absolut dem tog plats och även skitiga kläder i ett annat hörn efter att ha behövt bädda om sängen i några dagar. samt att jag valde att lägga två handdukar på golvet i badrummet då barnen paltade med vatten och just då hade jag inte möjlighet att ta tvättstugan så de fick ligga nån dag för att sedan slänga in dem i tvättmaskinen... 

och ni vet ordspråket den man älskar mest trotsar dem mest det existerar inte i deras ögon allt handlar om att man är oduglig som förälder!! 

så samantaget är jag värdelös förälder som både är självupptagen och inte ens kapabel att kunna få ha mina barn hemma eller ens ha chansen att få tillbaka dem!! detta trots att skolan, förskolan och folk runt omkring oss inte alls håller med!!  Ja inte att förglömma endast negativ, visst jag går absolut inte runt med ett leende de var många år sen men efter att alltid få höra att jag jämt var så glad och posetiv och även att de ibland blev jobbigt...  jag är väl iofs fortfarande lite åt de hållet då jag anser att allt löser sig bara det att de tar olika lång tid att lösa saker och ting och att om de inte är ok så är det inte slut än..  

detta är trots denna hemska situation när vi inte har barnen hemma så är jag väl ändå fast besluten om att de måste lösa sig... då vi är bra föräldrar vi har full koll på våra barn srn att vi inte alltid bauserar ut det bland alla som är i närheten.. vi pratar inte hygien och personliga saker med barnen när vi är ute utanför vårat hem eller i situationen med boendet utanför våra rum... 

att flottigt hår inte alltid beror på att man inte duschar utan att de faktiskt finns andra faktorer.. men det tar man såklart inte hänsyn till utan man kör utan att passera gå på en snevriden bild utifrån att andra tolkar vad andra berättar istället för att lyssna och prata med berörda. 

bara för att det inte ser ut som att vi pratar betyder inte de att vi inte har samma syn eller att vi tycker olika.. jag och min man är väldigt samspelta och vi vet oftast vad den andra tycker och detta för att vi är så pass samspelta och att vi pratar mycket även om vi inte gör de utanför vårat hem men framför allt pratar vi när vi åker bil.  oftast brukar vi prata en sväng innan jag går och lägger mig en check efter dagen... men ärligt talat jag kommer nog aldrig känna mig helt bekväm med att öppna mig verbalt helt öppet det ger inte mig möjlighet att analysera lika mycket som tex bloggandet gör eller fb inlägg.. det går att läsa 1000 gånger och det finns säkerligen lika många tankar kring det men där kan jag läsa om och om igen och även både förvara texten för mig själv men också när folk ifrågasätter varför jag skriver och så med.  

nu är jag ganska medveten om att jag inte säger eller skriver något jag inte står för men ändå mitt analyserande tar aldrig slut... jag gräver ner mig de få stunder jag inte har saker att göra när barnen är hemma.. 
förstår ni hur mycket analysering av allt som händer just nu jag har tid för nu när jag inte har barnen hemma. jag kommer analysera sönder hela mim tillvaro om barnen inte kommer hem igen!!  tror ingen förstår hur mycket jag behöver ha något att fokusera mina tankar på oavsett om de är barnen, jobbet eller nått annat men att som nu inte ha nånting att fokusera på det kommer rasera hela min värld totalt om de fortgår för länge! 

nä nu ska jag fokusera på att städa pysselskåpet (och det behövs verkligen) allt för att få nått att fokusera på även om en väldigt tillfällig lösning såklart!!