eftersom att jag inte kommer ha tillgang till datorn som tillhor foreningen maste jag hitta ett annat satt att kunna skriva utan att behova sitta vid stora datorn som for det mesta anda ar upptagen av barnen... men detta tangentbord verkar tydligen inte vilja skriva alla bokstaver far se om jag kan losa det,,, trist nar de annars funkar bra... aterkommer senare om jag lyckas fixa till det...
nu verkar det funka i andra program med åäö och även här så det är ju bra... det gör det så mycket lättare att både skriva och att förstå.
jag kommer efter nyår avsluta mitt föreningsarbete i samtliga föreningar då jag inte längre känner att jag tillför det jag vill och att jag blir alldeles för mycket i frågasatt kring de mesta inte på alla ställen men då det var min fristad och min chans att få vara bra på saker så känns det otroligt jobbigt att det är en era som är över... eller ja inte riktigt än men snart...
min fristad att få vara bra på något kunna visa att jag inte bara är den här hemmasittande sjukpensionären som inte ens jobbar... att få visa att jag använder min tid på ett bra sätt och lär mig mer om ämnena jag jobbar för att förändra vården, insatserna mm för att människor ska få det bättre.
uppenbarligen är jag inte så duktig som jag hade hoppats/trott/önskat men det är ju som det är...
det borde inte vara så förvånade om man tänker efter, jag har aldrig räknats varken som en i gänget eller den som är bra på saker. men hade i min fantasi trott att jag skulle kunna gå framåt i livet och bli det trots att jag borde veta bättre.
varför skulle jag ha klarat av något på ett bra sätt och faktiiskt enbart vara bra på något... jag har ju inte hitintills lyckats nmed de vore ju dumt att bryta den tränden.. och då det faktiskt är likadant nu.
så när bokslutet är klart och redovisat så får jag för allas skull avlägsna mig från alla förenigar jag är aktiv så slipper dem både lyssna på mig men också slippa vara med mig det borde i sin tur också resultera i att det inte blir tjafs eller ifrågasättande om allt som sker. jag trodde att min förmåga att försöka göra allt/det jag kan för att underlätta för alla andra brister tydligt.. jag hoppades att jag gjorde skillnad för nån..
hädanefter ska jag hålla mig hemma och inte försöka mig på att ta mig an saker och tro eller hoppas att jag skulle klara av att göra saker. jag ska hålla mig till den medelmåttiga sjuka person jag faktiskt är istället för att tro att jag skulle göra skillnad och vara bra på saker
att andra är bättre än mig vet jag redan och att jag inte är perfekt vet jag med men att ständigt höra att andra är så mycket bättre är jobbigt. de mesta av det jag kan har jag läst mig till och det är inte alls lika värdefullt som att "kunna" det på sina fem fingrar för att man måste. men jag inbillade mig att det jag sa och kunde var åtminstone lite värdefullt men acck så fel det var att tänka så....
jag har förstått budskapet från att bli misstrodd, ifrågasatt och ständigt behöva försvara mig och upprepa det jag sagt men uppenbarligen inte varit tydlig eller sagt det tillräckligt högt eller ens fått fram det på bra sätt eftersom att det bli ifrågasatt mm känns som att det inte finns så många andra val än att lämna så föravinner ju problemet i alla fall oavsett hur kul jag tyckte det var och hur mycket bra jag kände att jag gjorde det var iofs mitt egna missförstånd
Jag vet att du är en strak kvinna som har gjort mycket för mig och som än i dag står mig nära ❤️ Du är otroligt bäst på att pyssla och sy saker!!! I mina ögon är du bäst ❤️