Men även ge en bild av hur de kan vara att leva med någon som har svårigheter och diagnoser och/eller även hur de är att ha barn med särskilda behov, diagnoser mm.
Men även ge en bild av både kontakten med socialtjänsten, möta myndigheter i rätten, ha kontakt med instanser som ansvarar för att hantera anmälningar kring diskriminering, kränkningar och fel hanterade ärenden, bemötande mm. Det är mycket som händer och sker i livet. Och hur det påverkar mig personligen men också hur jag ser på situationen i relation till den kompetens, erfarenhet och kunskap jag samlat/samlar på mig.
Har på senare tiden kommit i kontakt med extremt mycket skeva situationer och behandlingar av människor. Det är hemskt att känna att människor blir behandlade illa, framförallt när det handlar om att utesluta människor pga olikheter vilket borde vara något vi istället tog vara på och såg som tillgångar åh inte som skäl till uteslutande, kränkningar och definitivt inte diskriminera någon pga att någon skiljer sig från den sk. normen. Det borde istället ses som tillgångar, chans att få lära sig något nytt eller få möjligheten att se/lära sig något som inte är det som förväntat, de vanliga etc.
Det är möjligheten till att utvecklas, förändra, få erfarenheter mm som du annars kanske inte hade fått om du aldrig hade mött den där personen som sticker ut från normen. Att ta vara på människors olikheter gör att vi kan vidga våra vyer och lära oss nya och andra saker än de vi annars hade kunnat göra om vi inte hade blivit privilegade till att möta människor som är olika oss själva och de vi vanligtvis skulle möta om vi alla var lika.
Att utvecklas är en del av livet, att vara öppen för att se utvecklingen som en process som ständigt pågår och som är spännande, rolig och något positivt är ett val. Att lära känna sig själv och veta vad man står för, känner och vill är inte bara en klyscha utan det är en otrolig utvecklingsprocess som är frigörande och ger oss trygghet, medvetenhet samt oss möjligheter till att kunna vara närvarande i nuet istället för att leva i någon form av illution av världen där alla är likadana, tycker samma sak och alltid är överens om allt.
Däremot så kan jag inte komma ifrån hur illa jag tycker att de är när mänskliga rättigheter fråntas individer eller när samhället som sägs vara för alla inte är tillgängligt och därmed också både utesluter och kränker en annan medmänniska. De är inte så att man alltid måste ha samma åsikt eller anse att alla är ens bästa vän osv men att respektera varandra är inte svårt i teorin däremot är det i praktiken betydligt mycket svårare om man ska se på hur ofta det händer människor runt oss. I samhället utesluts, diskrimineras, kränks mm människor varje dag för att vi andra runt dem anser oss ha rätten att ta ifrån människor deras mänskliga rättigheter. Oftast beror det på okunskap, bristen på insikt i området, ovana mfl skäl till varför vi, så även jag ibland (oftast omedvetet, hoppas jag åtminstone) trots att jag ofta försöker låta bli att vara dömande, ha åsikter jag baserar på enbart hörsägen eller för att jag är oinsatt i ämnet osv. Jag kan absolut vara plump och fråga fel frågor mm som kanske inte passar men samtidigt så är det väldigt svårt att kunna få en heltäckande bild av en situation, åsikt etc om man inte får chans att förstå hur eller varför andra agerar, reagera etc på sättet de gör.
Och bara för att man accepterar någon annans åsikt, syn, sätt mm betyder inte det att man behöver dela den. Man ansvarar för sin egna del i situationer, händelser mm inte för hur andra väljer att agerar, hantera etc och det är även vi själva som får ta konsekvenserna för våran del. Precis som andra får ta sina bitar på sig själva.
Så detta tänker jag koncentrera mig på att skriva om mycket och reflektera kring. Då jag tror att min omgivning börjar ledsna på mina tankar och funderingar kring detta...
Och då jag också återigen tagit tag i min självkänsla och jobbar på att hitta min väg till ett ständigt pågående procedur att hålla självkänslan under en bearbetning eftersom att vi aldrig blir färdiga med att jobba med den. Så jag kommer även dela med mig hur jag arbetar med den och vilka vägar åh metoder som jag tar hjälp av under min väg till att hitta min egna och rätta väg till att hitta den väg och det sätt som är funktionellt för mig i arbetet med att hitta en fungerande metod som är det som passar mig. Jag har sedan 15 år tillbaka tränat min självkänsla och jag har kommit långt och haft enormt mycket hjälp av Mia Törnblom och hennes böcker, poddar, föreläsningar osv, nu går jag även hennes webb kurs i självledarskap på MT utbildning. Jag är så enormt tacksam för att hon delar med sig av sina metoder och kunskaper mm så vi andra får möjligheten att ta del av de metoder hon använder sig av och lär ut. Många hänvisningar lär de bli till denna fantastiska kvinna som är så generös och sprider glädje, positivitet och ärlighet förtjänar all ceed för sitt arbete ❤️🥰
Första steget för er som vill ta ett steg mot att börja arbeta medvetet med eran självkänsla så rekomendar jag helt klart att läsa nån av Mias fyra böcker om självkänsla, titlarna Självkänsla nu, mera självkänsla, Du äger; självkänsla för unga och Mia Törnbloms samlade tankar om självkänsla.
Åh har ni missat podden SJÄLVKLART med Mia Törnblom och Christina Stielli och/eller SÅRBAR OCH SUPERSTARK med Yvonne Brokvist och Mia Törnblom så tycker jag att ni ska lyssna på dem.
// Jessica Zyrenia