Jag fick precis en idé so. Egentligen handlar om mitt mående mer än något annat... jag funderar på om jag skulle försöka knåpa ihop en egen kalender för min egna räkning med 24 luckor där jag skriver ner en sak jag velat göra länge och drar lott varje dag om någonting jag ska göra för min skull... inte för att jag själv egentligen tror att jag klarar det själv men mer för att faktiskt försöka göra någon skillnad själv... och i kväll startar jag med tre luckor på en gång och städar mitt pysselskåp som jag faktiskt både velat länge och sagt att jag borde ta tag i... för får jag ordning där så kan jag i alla fall pyssla där. Och om jag dessutom får ordning där kanske jag inte har lika dåligt samvete om jag sätter mig och nålar mönster och att i veckan som kommer.. och faktiskt så städade jag/jag och barnen övriga lägenheten och tog en disk och tvättat lite.. så här ju faktiskt gjort lite av de där sakerna jag tänkte ta med i kalendern.. för hur de än är mycket av varför jag mår som jag mår är ju för att de är som de det är hemma med tvätt, disk, skit etc.. och mitt pysselskåp är inte bara att sätta sig i och pyssla utan jag måste krångla och greja... eftersom att de är fullt med annat i skåpet... jag har massa pärltavlor att bygga och ja en massa annat kul som bara väntar på mig... blir så ARG på mig själv när jag inte tar tag i nånting mer än sånt som jag måste för att inte kräkas över allt skit.. eller för att ens ta mig ut genom dörren... länkar ibland att jag även prioriterar det som jag vet är kul med inte bara de som är trist och sånt jag vet att jag mår sämre av bara för att ingen annan gör det...
Undrar om de skulle funka.
Så jag tänkte om jag gör typ som en snällkalender men med må bra grejer för mig...
Typ nått i stuk med.
1 städa bordet i pysselskåpet
2 lösa ett korsord
3 skriva ett kapitel i min bok
4 göra ett kort till någon som fyller år
5 sy julklapp
6 slå in julklappar
7 skriva ett kapitel i boken
8 laga kläderna som ligger i laghögen
9 göra en LO till chelseas album
10 göra julkort till barnen lärare/fröknar
11 sy julklappar
12 lösa korsord
13 lyssna på Viktor frisks bok adhd är min super kraft
14 lyssna vidare på boken
15 lyssna vidare på boken
16 förbreda inför eftermiddagen med folk hemma
17 lösa korsord
18 sy julklappar
19 pyssla
20 lösa korsord
21 baka pepparkakor
22 pyssla
23 sy julklappar
24 fira jul med allt vad de innebär
Nu var detta bara ett förslag..
Tänker att de kanske kan hjälpa måendet lite i alla fall.
Men tänker att på allvar tänka på att varje dag se mig själv som en individ och inte bara ett stressande monster som känner hur jag är nära att slippa på att folk inte förstår mig, inte tänker lyssna på mig eller att jag verkar otydlig.. för de är ju antagligen inte så att jag kan ändra deras åsikter ändå så varför ens försöka.. jag är ju ändå den jag är..
Jag har idag faktiskt varit ärlig mot mig själv på ett sätt känns de så otroligt skönt att vi hamnat hos kronofogden eftersom att vi nu kan blicka framåt och försöka se framåt så vi kan bli skuldfria nångång istället för att oroa oss ständigt hur vi ska lösa nästa månad och alltid ta en dag i taget som vi/jag gjort de senaste 12 åren... så otroligt trött på att ständigt behöva fundera hur löser vi nästa månad om vi gör så här denna månad osv.. jag ser äntligen ett slut på detta under förutsättning att allt löser sig som de ska...
Men självklart är jag inte glad åt själva kronofogde grejen men det den förhoppningsvis för med sig i slutändan...
Ja må verka pessimistisk och bitter konstant men faktiskt jag är rätt nöjd med mitt liv.. att jag är självständig och inte MÅSTE ha kompisar runt mig för att känna att jag är nått.. att jag inte behöver umgås med någon jämt för att känna att jag räknas. Att jag klarar av att vara hemma en hel dag utan att känna att det var ju bara för att vi var sjuka. Och jag har tre barn och en make som jag trots alla duster älskar och vi har för de mesta ganska roligt tillsammans.
Jag har en familj som vi firar jul, påsk, midsommar mm med. Jag har två vackra systerdöttrar och en syster som oroar sig för storasyster mellan varven. Men ibland inser jag så där lite extra att jag tror saker är på ett visst sätt och ibland blir jag motbevisad på de mest konstigaste vis. Jag är ganska glad att jag kan ha/har fel ibland eftersom att de gör att jag återfår tron på att saker en gång i livet löser sig även för mig.. eftersom att jag har uppfattningen att jag väldigt sällan är ämnad för de bra sakerna livet bjuder på då jag oftast får möta tunga motgångar som sätter djupa och mörka spår hos mig.
Sitter just nu på golvet i barnens rum och den minsta har precis somnat.. medans den större varianten precis lyckats varva ner så pass att han äntligen ligger still och är tyst. Rygg och resten av den värkande kroppen gör sig påmind men va gör man inte för barnen... ska bli skönt nästa vecka när våningssängen kommer då kan man sitta i en stol istället.. de kommer underlätta en hel del för kroppen.. jag har frusit och svettats om vart annat idag och just nu fryser jag igen. Vore ganska skönt om någon kunde göra en fullkomlig hälsoundersökning på min kropp nu.. de känns som att den både har inflammationer och infektioner.. då den konstant är i dåligt skick.. och aldrig mår riktigt bra.
11 december inleder jag i alla fall en ny KBT omgång så insidan av huvudet ska få sig en omgång i alla fall.. ska bli både läskigt och spännande att starta denna omgång med en ny psykolog och kan få åt båda hållen.. jag är nog faktiskt mer rädd än att jag ser fram emot det då det lika gärna kan bli pannkaka om personkemin inte funkar... då jag verkar ha den effekten på folk att de stör sig på hur jag är.. och hur jag resonerar eftersom att jag kan resonera från flera håll trots att jag anser något helt annat då jag kan resonera från andra synvinklar än min egna. Och de gör att trots att jag är bestämd på en sak kan se hur andra skulle kunna uppfatta eller anse sig tänka från annat håll och därför kan jag också plocka fram olika scenario.. tyvärr brukar min hjärna ställa in sig på att de som faktiskt kommer hända är de mest katastrofala som skulle kunna hända inte fullt lika bra även om jag samtidigt vet att de är jag som anser/tror så och att andra oftast inte alls ser de så..
Det kan vara både bra och dåligt.. och jag vet också att det är jag som har enorma krav på mig själv. Krav som inte ens är i närheten av vad andra anser sig vara lämpligt att ställa på varken mig eller någon annan. Men jag anser alltid att jag kan pressa mig lite till jag menar så länge jag andas så kan jag bättre..